Syftet med vÄr studie var att beskriva verksamma lÀrares uppfattningar om elevernas kunskaper och undervisningsmetoder i matematik. Bakgrunden kommer behandla vad styrdokument, tidigare forskning och lÀrandeteorier sÀger om elevers kunskaper och undervisningsmetoder i Àmnet matematik. Studien bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer som genomfördes med verksamma lÀrare i LuleÄ kommun. Samtliga av de intervjuade lÀrarna har uppfattningen om att elever har svaga baskunskaper i matematik och majoriteten anser att elevernas kunskaper i matematik har försÀmrats under deras yrkesliv, framförallt ses en försÀmring sedan mitten av 90-talet. Vad gÀller undervisningsmetoderna sÄ har hÀlften anvÀnt sig av samma metoder genom hela yrkeslivet och de resterande har varierat undervisningsmetoderna..

Det övergripande syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ elevers möjlighet till reflektion kring sina kunskaper i matematik. Ett problem vi ser Àr att reflektion inte synliggörs och lÀggs mer tyngd pÄ i skolan. Ett sociokulturellt perspektiv har genomsyrat arbetet, vilket innebÀr att fokus har legat pÄ vÄra centrala begrepp. Vi har studerat relevant litteratur inom Àmnet för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor. Vi har Àven intervjuat fem verksamma lÀrare som undervisar i matematik i de lÀgre Ärskurserna.

Syftet med undersökningen var att synliggöra och fÄ kunskaper om nÄgra pedagogers arbete med matematik i förskola och förskoleklass.Vi valde att anvÀnda oss av observationer och semistrukturerade intervjuer. I vÄr under­sökning har sammanlagt sex pedagoger deltagit, fyra av dem arbetar i förskolan och tvÄ i förskoleklass.Resultatet visade att pedagogers arbete med matematik Àr betydelsefullt i förskolan och förskole­klass dÄ barnen förbereds inför skolan. I undersökningen framkom det att ped­a­­­­­­goger arbetar med matematik bÄde planerat och spontant i vardagen. Under­sökningen visade att samtliga pedagoger arbetar praktiskt med matematik med teoriska anknytningar. Mate­­matiskt material har visat sig vara av betydelse i pedagogers arbete med matematik..

Studiens syfte Àr att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lÀrare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet Àr Àven att undersöka vad lÀrare anser om anvÀndbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehÄller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i Är 6. Den empiriska delen Àr uppdelad i tre delar; elevenkÀten, lÀrarenkÀten och lÀrarintervjuerna.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Uppsatsen handlar om lÀrares beskrivningar av sina kompetenser och syn pÄ matematik. VÄrt syfte har varit att undersöka relationen mellan klasslÀrare för de tidigare Ärens utbildning i matematik och deras sÀtt att undervisa i Àmnet. Vi har valt att göra kvalitativa intervjuer med sex klasslÀrare som undervisar i de tidigare skolÄren. Empirin har analyserats för att fÄ en kunskap om hur lÀrare ser pÄ sina kunskaper och undervisning i matematik. Resultatet visar att respondenterna anser sig ha tillrÀckliga matematikkunskaper för att undervisa i Är 1-3, men att nÄgra av dem inte kÀnner sig lika sÀkra nÀr de undervisar i Är 4-5.

Bakgrund: Matematik Àr fortfarande enligt forskning ett Àmne med hög status, men trots detta Àr det fÄ elever som har förstÄelse för varför matematik Àr ett viktigt Àmne i skolan, menar Malmer (2002). Eleverna relaterar sÀllan till att det Àr ett verktyg för att klara av sin vardag (Malmer,2002). LikasÄ menar Björklund (2009) att vi inte Àr uppmÀrksamma pÄ att matematik till större del omringar vÄr vardag. SprÄket Àr nyckeln till att förstÄ och kunna arbeta med matematik (Bernstein, 2000; Boaler, 1998 och Wistedt och Martinsson, 1996).Syfte: Syftet i sin helhet handlar om att belysa hur elever resonerar kring sina kunskaper och lÀrande i Àmnet matematik. Studien undersökte, förutom syftet, hur elever kopplar sina kunskaper till vardagssituationer och sprÄkets betydelse för erövrande av matematik.Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning som har ett kvantitativt underlag.

I syfte att förbÀttra elevernas attityd till Àmnet matematik prövar vi att undervisa i statistik med ett stort inslag av samverkan med karaktÀrsÀmnena pÄ programmet. DÀrefter har vi gjort jÀmförelser av kunskaper och attityder före och efter undervisningen..

I detta arbete fördjupar jag mina kunskaper omkring inlÀrningssvÄrigheter i matematik genom att i litteraturen ta del av vad olika forskare har för olika uppfattningar och definitioner om Àmnet. Jag undersöker ocksÄ vad som kan leda till matematiksvÄrigheter och vad matematiksvÄrigheter kan leda till. Dessutom gör jag en intervjustudie dÀr jag undersöker vad dagens lÀrare i matematik har för kunskaper och tankar om inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Jag kommer fram till att det finns olika former av inlÀrningssvÄrigheter i matematik. Om ett barn lider av allmÀnna matematiksvÄrigheter Àr det oftast svagt i andra Àmnen ocksÄ.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

I denna undersökning prövas hypotesen att praktiska övningar bidrar till att elever blir bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter och att dessa övningar Àven bidrar till att förbÀttra elevers uppfattning om matematik. Undersökningen genomfördes i grundskolans Är sex med hjÀlp av en serie praktiska övningstillfÀllen. Vid de praktiska övningstillfÀllena fick eleverna möjlighet att anvÀnda sina matematikkunskaper för att lösa matematiska problem praktiskt, istÀllet för att enbart rÀkna i matematikboken, och med hjÀlp av detta fÄ en förklaring pÄ vad matematiken faktiskt kan anvÀndas till. För att undersöka om eleverna blivit bÀttre pÄ att lösa mer omfattande matematiska uppgifter efter de praktiska övningstillfÀllena anvÀndes ett kunskapsprov och för att undersöka deras uppfattning om matematiken anvÀndes en enkÀtundersökning. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att vissa signifikanta skillnader uppkommit i elevernas kunskaper att lösa matematiska uppgifter dÄ de praktiska övningstillfÀllena genomförts.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..